..
Förlåt för att jag är så deprimerad. Men som sagt, jag sprängs snart.
Jag blir så jävla äcklad när jag tänker på vad du kommer att göra. Jag kan verkligen inte hjälpa det.
Det är ditt liv, jag vet. Men förhoppningarna är för stora och det skulle hjälpa om du kunde säga i från om du inte vill något.
Jag hoppas att jag kan glömma och förtränga under helgen som kommer. Va fan händer annars?
Kommentarer
Trackback
